41

I fredags tog vi tåget från Antibes till Nice. Ganska kul att åka tåg här eftersom det är så fint utsikt.
I Nice mötte vi Hoa och Kim (det var deras hus vi skulle åka till) och andra som också skulle med. Hoa och Kim är tvillingar så det tog ett bra tag innan jag kunde se skillnaden på de.
Det var typ kaos när alla skulle hälsa på alla, och alla hade så många väskor med sig, och det var så mycket folk också. När vi hade kommit på tåget lyckades jag till slut komma fram till att vi var 18 personer. Lovet hade ju börjat då så alla var verkligen jätte glada, nästan för glada. Vi tog över en vagn och det blev ett stort kaos där också. Ingen kunde sitta still, alla bara sprang runt, pratade med alla och var jätte sociala. Det värsta var att det satt en gammal man i samma vagn och han sov. Ganska otroligt att han kunde sova, han var nog döv..
Sen blev det ännu mer kaosigt när alla visste att jag var utbytesstudent, då skulle alla plötsligt ställa massa frågor. Trevligt men det var verkligen för mycket samtidigt. Alla var extremt sociala, och det var inte så att alla kände varandra. Det var väldigt blandade, vissa hade aldrig träffat varandra heller.
Tåget rullade från Nice och jag märkte hur vi bara åkte från allting. Till slut var det bara berg, överallt! Var man än kollade var det berg. När vi kom fram till Breil sur Roya så dog mobilen. Det var ingen täckning där. Mörkt var det, men man kunde se bergen ändå. Vi var verkligen mitt i ingenstans. Det var nästan inga människor där, såg dött ut. Man såg några lampor nånstans som skulle föreställa “centrum”, jag blev faktiskt lite rädd att det var så tomt och mörkt. Sen kom det massa bilar och hämtade oss. Vi åkte från stationen och då försvann alla lampor. Då var verkligen kolsvart. Jag kände att vi åkte uppåt hela tiden, och det verkade inte finnas någon riktig väg heller. Efter ungefär 30 minuter var vi framme. Eftersom det var kvällen och man såg ingenting så kunde jag inte tycka något om stället då. Samma kväll firade vi Hoa och Kim som fyllde år. De hade lagat jättegod mat och massa kakor. Kan inte vara lätt att laga mat till 18 ungdomar, plus några andra. Sammanlagt var vi 22 personer tror jag.
Eftersom vi var på berget så skulle det vara “kallare” men jag kände ingen skillnad direkt, såklart trodde alla att jag var galen då också. Vädret här är ett skämt. Ena vecka känns det som “vinter” men dagen efter kan det vara sommar igen.
Det var planerat att vi skulle sova ute men alla fegade ur eftersom det var så kallt. Det var ju lite synd för ni skulle bara sett stjärnorna. WOW! Det var kolsvart och man såg hur många stjärnor som helst! Jag såg 2 fallande stjärnor den kvällen.
Innan vi skulle lägga oss fick vi armband. Det var något slags vänskapsarmband tror jag. Jag vet faktiskt inte riktigt, men alla fick det i alla fall. Sen sa de att man måste önska något när det går sönder, det måste jag också komma ihåg. Lite imponerande att personen orkat göra så många armband =)
Morgonen efter vaknade jag jättetidigt, ingen var uppe då. Så jag fick smyga mig fram, och jag fick nästan panik när jag såg att det var så många personer i huset. Det var människor överallt! Och alla sov. Det tog ett bra tag innan jag kom fram till dörren och det tog ännu längre tid innan jag vågade öppna dörren. Jag var rädd att jag skulle väcka andra. När jag kom ut så såg jag först solen, två katter och en hund. Och berg.
Jag tog en promenad för jag var ganska nyfiken på hur stället såg ut. Katterna och hunden följde efter mig, trevligt med sällskap :D haha
Det var jätte tyst. Man kunde verkligen höra tystnaden (det där låter konstigt). Och jättefint var det såklart. Solen lyste på bergen och det kändes som att jag var den enda i världen som var uppe då.
När jag kom tillbaka från min promenad hade föräldrarna just vaknat och fixat frukost. Andra sov fortfarande så jag åt frukost med föräldrarna. Det roliga var att de hade fixat ägg, bacon och rostat bröd åt mig för de visste inte riktigt om jag gillade fransk frukost. Jag kunde seriöst inte sluta le då, det påminde verkligen om allting när jag var liten. När vi bodde i Thailand. Vakna tidigt, tystnaden innan folk vaknar och frukosten, precis som mamma brukade fixa.
När andra vaknade var det kaos igen. Alla var trötta men ändå glada och sociala. Jag förstår inte hur de kunde vara på bra humör hela tiden. Helt otroligt.
Och när alla skulle duscha..
18 ungdomar skulle dela ett badrum, det var inte lätt. Någon gång efter ett tror jag, då hade alla duschat.
Dagarna spenderades på berget med roliga spel/lekar, sociala människor och mat. Vi åt nästan hela tiden tror jag.
De hade allting däruppe. Nästan allt kunde man hitta på gården. Grönsaker, frukter, bär, honung (de gjorde egen honung, coolt!).
Vi gick också till ett blomfält och plockade blommor som de skulle göra te av. Ganska häftigt.
Sedan började folk åka hem, de sista 2 dagarna var det bara jag, Nancy och en annan tjej kvar med familjen. Det var tyst och tomt, nästan lite tråkigt ibland. Man hade ju blivit van vid att vakna och se folk överallt. Det blev nästan lite sorgligt när alla åkte. Men det var nog bra det också, för jag kände mig lite instängd när det var så mycket folk hela tiden. Det blev för mycket ibland, man kunde nästan inte andas.
Varje dag vaknade jag jättetidigt, alldeles för tidigt. Jag kunde bara inte somna om heller. Jag började alltid morgonen med en promenad, vad annars kunde jag göra när alla sov. Och jag tyckte om det. Det var verkligen härligt att vakna tidigt och vara själv en stund innan alla vaknar. Jag var ute och gick själv minst 2 gånger varje dag, jag behövde det för annars skulle jag inte klara av att vara med folk hela tiden.
Förresten lärde de mig också hur man gjorde armband med pärlor. Och jag har just insett hur lite tålamod jag har. Pärlorna var JÄTTE SMÅ. Och vi höll på hur länge som helst utan att se något resultat. Jag behövde gå ut och andas ett par gånger, för jag klarade verkligen inte av att sitta still och hålla på med små pärlor utan resultat. Nu vet jag i alla fall att jag ska aldrig göra det igen. Men till slut så blev jag klar med armbandet, det blev faktiskt ganska fint men nej tack, jag gör inte om det.
Jag saknar stället men också skönt att komma “hem”. Efter 5 dagarna på berget har jag också saknar havet. Skönt att se vattnet igen.
Något som är coolt med Breil sur Roya är att, om man ska åka till Nice med bil så måste man först åka till Italien och sen till Nice. Det finns alltså ingen väg direkt till Nice. Så vi var verkligen så nära Italien man kan kommaI fredags tog vi tåget från Antibes till Nice. Ganska kul att åka tåg här eftersom det är så fint utsikt.
I Nice mötte vi Hoa och Kim (det var deras hus vi skulle åka till) och andra som också skulle med. Hoa och Kim är tvillingar så det tog ett bra tag innan jag kunde se skillnaden på de.
Det var typ kaos när alla skulle hälsa på alla, och alla hade så många väskor med sig, och det var så mycket folk också. När vi hade kommit på tåget lyckades jag till slut komma fram till att vi var 18 personer. Lovet hade ju börjat då så alla var verkligen jätte glada, nästan för glada.
Vi tog över en vagn och det blev ett stort kaos där också. Ingen kunde sitta still, alla bara sprang runt, pratade med alla och var jätte sociala. Det värsta var att det satt en gammal man i samma vagn och han sov. Ganska otroligt att han kunde sova, han var nog döv..
Sen blev det ännu mer kaosigt när alla visste att jag var utbytesstudent, då skulle alla plötsligt ställa massa frågor. Trevligt men det var verkligen för mycket samtidigt. Alla var extremt sociala, och det var inte så att alla kände varandra. Det var väldigt blandade, vissa hade aldrig träffat varandra heller.
Tåget rullade från Nice och jag märkte hur vi bara åkte från allting. Till slut var det bara berg, överallt!
Var man än kollade var det berg. När vi kom fram till Breil sur Roya så dog mobilen. Det var ingen täckning där. Mörkt var det, men man kunde se bergen ändå. Vi var verkligen mitt i ingenstans. Det var nästan inga människor där, såg dött ut. Man såg några lampor nånstans som skulle föreställa “centrum”, jag blev faktiskt lite rädd att det var så tomt och mörkt. Sen kom det massa bilar och hämtade oss. Vi åkte från stationen och då försvann alla lampor. Då var verkligen kolsvart. Jag kände att vi åkte uppåt hela tiden, och det verkade inte finnas någon riktig väg heller. Efter ungefär 30 minuter var vi framme. Eftersom det var kvällen och man såg ingenting så kunde jag inte tycka något om stället då.
Samma kväll firade vi Hoa och Kim som fyllde år. De hade lagat jättegod mat och massa kakor. Kan inte vara lätt att laga mat till 18 ungdomar, plus några andra. Sammanlagt var vi 22 personer tror jag.
Eftersom vi var på berget så skulle det vara “kallare” men jag kände ingen skillnad direkt, såklart trodde alla att jag var galen då också. Vädret här är ett skämt. Ena vecka känns det som “vinter” men dagen efter kan det vara sommar igen.
Det var planerat att vi skulle sova ute men alla fegade ur eftersom det var så "kallt". Det var ju lite synd för ni skulle bara sett stjärnorna.
WOW! Det var kolsvart och man såg hur många stjärnor som helst! Jag såg 2 fallande stjärnor den kvällen.
Innan vi skulle lägga oss fick vi armband. Det var något slags vänskapsarmband tror jag. Jag vet faktiskt inte riktigt, men alla fick det i alla fall. Sen sa de att man måste önska något när det går sönder, det måste jag också komma ihåg. Lite imponerande att personen orkat göra så många armband :)
Morgonen efter vaknade jag jättetidigt, ingen var uppe då. Så jag fick smyga mig fram, och jag fick nästan panik när jag såg att det var så många personer i huset. Det var människor överallt! Och alla sov. Det tog ett bra tag innan jag kom fram till dörren och det tog ännu längre tid innan jag vågade öppna dörren. Jag var rädd att jag skulle väcka andra.
När jag kom ut såg jag först solen, två katter och en hund. Och berg.
Jag tog en promenad för jag var ganska nyfiken på hur stället såg ut. Katterna och hunden följde efter mig, trevligt med sällskap :D haha
Det var jätte tyst. Man kunde verkligen höra tystnaden (det där låter konstigt). Och jättefint var det såklart. Solen lyste på bergen och det kändes som att jag var den enda i världen som var uppe då.
När jag kom tillbaka från min promenad hade föräldrarna just vaknat och fixat frukost. Andra sov fortfarande så jag åt frukost med föräldrarna. Det roliga var att de hade fixat ägg, bacon och rostat bröd åt mig för de visste inte riktigt om jag gillade fransk frukost. Jag kunde seriöst inte sluta le då, det påminde verkligen om allting när jag var liten. När vi bodde i Thailand. Vakna tidigt, tystnaden innan folk vaknar och frukosten, precis som mamma brukade fixa.
När andra vaknade var det kaos igen. Alla var trötta men ändå glada och sociala. Jag förstår inte hur de kunde vara på bra humör hela tiden. Helt otroligt.
Och när alla skulle duscha..
18 ungdomar skulle dela ett badrum, det var inte lätt. Någon gång efter ett tror jag, då hade alla duschat.
Dagarna spenderades på berget med roliga spel/lekar, sociala människor och mat. Vi åt nästan hela tiden tror jag.
De hade allting däruppe. Nästan allt kunde man hitta på gården. Grönsaker, frukter, bär, honung (de gjorde egen honung, coolt!).
Vi gick också till ett blomfält och plockade blommor som de skulle göra te av. Ganska häftigt.
Sedan började folk åka hem, de sista 2 dagarna var det bara jag, Nancy och en annan tjej kvar med familjen. Det var tyst och tomt, nästan lite tråkigt ibland. Man hade ju blivit van vid att vakna och se folk överallt. Det blev nästan lite sorgligt när alla åkte. Men det var nog bra det också, för jag kände mig lite instängd när det var så mycket folk hela tiden. Det blev för mycket ibland, man kunde nästan inte andas. 

Varje dag vaknade jag jättetidigt, alldeles för tidigt. Jag kunde bara inte somna om heller. Jag började alltid morgonen med en promenad, vad annars kunde jag göra när alla sov. Och jag tyckte om det. Det var verkligen härligt att vakna tidigt och vara själv en stund innan alla vaknar. Jag var ute och gick själv minst 2 gånger varje dag, jag behövde det för annars skulle jag inte klara av att vara med folk hela tiden.
Förresten lärde de mig också hur man gör armband med pärlor. Och jag har just insett hur lite tålamod jag har. Pärlorna var JÄTTE SMÅ. Och vi höll på hur länge som helst utan att se något resultat. Jag behövde gå ut och andas ett par gånger, för jag klarade verkligen inte av att sitta still och hålla på med små pärlor utan resultat. Nu vet jag i alla fall att jag ska aldrig göra det igen. Men till slut så blev jag klar med armbandet, det blev faktiskt ganska fint men nej tack, jag gör inte om det. 

Jag saknar stället men också skönt att komma “hem”. Efter 5 dagarna på berget har jag också saknar havet. Skönt att se vattnet igen.
Något som är coolt med Breil sur Roya är att, om man ska åka till Nice med bil så måste man först åka till Italien och sen till Nice. Det finns alltså ingen väg direkt till Nice. Så vi var verkligen så nära Italien man kan komma. 


stationen. tomt


huset


huset






blommor till teet







40

“HEMMAAAA!!!” Hemma i Valbonne menar jag nu. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag menar med “hemma” längre. Härnösand eller Valbonne..?
Nu är jag i alla fall i Valbonne igen efter att varit på berget i Breil sur Roya, super fint ställe!
Och nu är jag jätte trött så jag orkar inte skriva om allting nu, får göra det imorgon. Får se om jag orkar visa några bilder också.
Men vet ni vad…
2 månader idag!!!
Och jag lever!
God nat
“HEMMAAAA!!!”
Hemma i Valbonne menar jag nu. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag menar med “hemma” längre.
Härnösand eller Valbonne..?
Nu är jag i alla fall i Valbonne igen efter att varit på berget i Breil sur Roya, super fint ställe!
Och nu är jag jätte trött så jag orkar inte skriva om allting nu, får göra det imorgon. Får se om jag orkar visa några bilder också.
Men vet ni vad…
2 månader idag!!!
Och jag lever! 


för exakt 2 månader sen.. woow

God natt.

39

Nu är det LOV!!!!!
Två veckors höstlov känns toppen!!:D 
Har överlevt skolan denna vecka också, och idag var sista gången vi springer på idrotten. Tänk att jag har överlevt deras idrott också, jag är bra! Och om jag förstått rätt så ska vi spela badminton efter lovet :) det gillar vi :)
Ikväll ska jag och Nancy åka till hennes kompisar som bor långt härifrån. Det verkar vara något berg mitt i ingenstans :) Vet inte riktigt varför men jag längtar att få komma bort från stan lite. Staden är inte direkt stor men jag känner ändå att jag behöver komma ut lite :)
Så det blir säkert kul därute. Vi ska fira deras födelsedag också så det kommer vara jätte mycket människor som jag inte känner. Men jag är nästan van vid att alltid träffa nya människor nu, fast det är lika läskigt varje gång. Hoppas att jag överlever den här gången också :)
Vi ska vara där till onsdag tror jag. Ni lär väl märka när jag börjar blogga igen. 

Och nu måste jag packa!!!
Jag är sämst på packa. Önska mig lycka till.

Hoppas ni har det bra därborta :)
Kramar!


38

Jag har scenskräck som gör att jag vill bara försvinna ibland. Jag får seriöst ångest när jag vet att jag måste redovisa eller stå och prata inför folk. Jag brukar kunna gå runt och oroa mig några veckor/månader innan och sedan när jag har gjort det så tycker jag alltid att det fick JÄTTE DÅLIGT. Att jag är sämst. Blir lika besviken på mig själv varje gång, och jag är bra på att sätta fööör höga krav på mig själv. Har jag gjort ett liiiitet misstag så rasar min värld, ungefär så kan det vara ibland. Och ja, det är jobbigt. Jag börjar alltid undra om jag har psykiska problem. Det är väl ett psykiskt problem?
Jag mår dåligt varje gång jag måste redovisa. Jag ser framför mig hur allting bara bli fel och då vågar jag inte ens försöka. Sist vägrade jag ju redovisa på temakvällen på Geresta. Rätt besviken på mig själv men hade jag gjort det så skulle jag nog inte våga göra något på läääänge.
MEN!
Under den tiden jag har varit här har jag stått inför klassen minst 3 gånger. Och det är en stor klass. Såklart har jag bara redovisat på engelska lektioner, franska går ju inte.
Grejen är nog att jag har inget val här. Man kan inte direkt säga: nej jag klarar inte av det.
Lärarna här är inte så snälla om man jämför med en svensk skola. Det är ju ganska bra för mig att jag blir tvungen att göra det, kanske inte så hälsosamt men det kanske får mig att bli av med rädslan.
Och här säger de inte två veckor innan man ska göra det. Det är bara att gå in i klassen och får veta att man har 10-15 minuter att förberedda sig. Vilket är också bra för mig, för då har jag inte gått runt och fått panik. Jag hinner såklart bli JÄTTE JÄTTE nervös på 15 minuter också men det är i alla fall bättre än 2 veckors panik och ångest.
Och när det går dåligt (det gör det alltid i min värld) så kan jag alltid skylla på att jag hade för lite tid att förberedda mig. Ibland måste jag helt enkelt ljuga för mig själv för att det ska kännas bättre mindre dåligt.
Jag tänker på det nu för att jag och en kompis redovisade i engelska tillsammans idag och jag fick såklart panik. Jag var verkligen JÄTTE NERVÖS. Då ville jag också försvinna. Och jag tyckte att det gick dåligt, som vanligt. Men det kändes faktiskt lite bättre när läraren sa att jag fick 17 av 20 (:
Ni ser, fransk skola är nog ganska bra för mig ändå =)
Jag har scenskräck som gör att jag vill bara försvinna ibland. Jag får seriöst ångest när jag vet att jag måste redovisa eller stå och prata inför folk. Jag brukar kunna gå runt och oroa mig några veckor/månader innan och sedan när jag har gjort det så tycker jag alltid att det gick JÄTTE DÅLIGT. Att jag är sämst. Blir lika besviken på mig själv varje gång, och jag är bra på att sätta fööör höga krav på mig själv. Har jag gjort ett liiiitet misstag så rasar min värld, ungefär så kan det vara ibland. Och ja, det är jobbigt. Jag börjar alltid undra om jag har psykiska problem. Det är väl ett psykiskt problem?
Jag mår dåligt varje gång jag måste redovisa. Jag ser framför mig hur allting bara bli fel och då vågar jag inte ens försöka. Sist vägrade jag ju redovisa på temakvällen på Geresta. Rätt besviken på mig själv men hade jag gjort det så skulle jag nog inte våga göra något på läääänge.
MEN!
Under den tiden jag har varit här har jag stått inför klassen minst 3 gånger. Och det är en stor klass. Såklart har jag bara redovisat på engelska lektioner, franska går ju inte.
Grejen är nog att jag har inget val här. Man kan inte direkt säga: nej jag klarar inte av det.
Lärarna här är inte så snälla om man jämför med en svensk skola. Det är ju ganska bra för mig att jag blir tvungen att göra det, kanske inte så hälsosamt då men det kanske får mig att bli av med rädslan.
Och här säger de inte två veckor innan man ska göra det. Det är bara att gå in i klassen och får veta att man har 10-15 minuter att förberedda sig. Vilket är också bra för mig, för då har jag inte gått runt och fått panik. Jag hinner såklart bli JÄTTE JÄTTE nervös på 15 minuter också men det är i alla fall bättre än 2 veckors panik och ångest.
Och när det går dåligt (det gör det alltid i min värld) så kan jag alltid skylla på att jag hade för lite tid att förberedda mig. Ibland måste jag helt enkelt ljuga för mig själv för att det ska kännas bättre mindre dåligt.
Jag tänker på det nu för att jag och en kompis redovisade i engelska tillsammans idag och jag fick såklart panik. Jag var verkligen JÄTTE NERVÖS. Då ville jag också försvinna. Och jag tyckte att det gick dåligt, som vanligt. Men det kändes faktiskt lite bättre när läraren sa att jag fick 17 av 20 :)
Ni ser, fransk skola är nog ganska bra för mig ändå =)

37

Idag fick jag ju förklara varför jag inte var där i lördags och gjorde Bac Blanc i franska. Det gick bra men det står ändå att jag var frånvarande. De ringde och gjorde värsta stor grej av det i lördags men idag var det ingen som brydde sig. Läraren frågade inte ens varför jag inte var där. Lite irriterad jag blev då..
Idag gjorde vi Bac Blanc i fysik och biologi men jag slapp det. Jag frågade om jag kunde gå hem men nej, det fick jag inte. Istället fick jag sitta kvar i klassrummet i nästan 2 timmar. Alla stenkoncentrerade sig på provet medan jag bara satt där och gjorde absolut INGENTING. Ja, det vore kanske lite orättvist mot andra om jag fick gå hem men jag hade ju ingenting att göra där? Och det är klart att det är lite orättvist mot andra elever ibland men jag är faktiskt utbytesstudent så jag gör ju bara vissa saker. Och Bac Blanc är inte för mig, så läraren kunde lika gärna låta mig gå hem. Eller i alla fall sitta och jobba någon annanstans.
Annars var det en hel vanlig skoldag för mig. Hände inte så mycket.
Min hjärna har också börjat med nedräkning. 4 dagar kvar sen är det lov =) Jag är redo för lovet!
Men imorgon är det skola igen, och jag kommer ha hål i 4 timmar. Undrar vad jag ska hitta på då..
Idag fick jag ju förklara varför jag inte var där i lördags och gjorde Bac Blanc i franska. Det gick bra men det står ändå att jag var frånvarande. De ringde och gjorde värsta stor grej av det i lördags men idag var det ingen som brydde sig. Läraren frågade inte ens varför jag inte var där. Liiite irriterad jag blev då.. 
Sen gjorde vi Bac Blanc i fysik och biologi men jag slapp det. Jag frågade om jag kunde gå hem men nej, det fick jag inte. Istället fick jag sitta kvar i klassrummet i nästan 2 timmar. Alla stenkoncentrerade sig på provet medan jag bara satt där och gjorde absolut INGENTING. Ja, det vore kanske lite orättvist mot andra om jag fick gå hem men jag hade ju ingenting att göra där? Och det är klart att det är lite orättvist mot andra elever ibland men jag är faktiskt utbytesstudent så jag gör ju bara vissa saker. Och Bac Blanc är inte för mig, så läraren kunde lika gärna låta mig gå hem. Eller i alla fall sitta och jobba någon annanstans.
Annars var det en hel vanlig skoldag för mig. Hände inte så mycket.
Min hjärna har också börjat med nedräkning. 4 dagar kvar sen är det lov =) Jag är redo för lovet!
Men imorgon är det skola igen, och jag kommer ha hål i 4 timmar. Undrar vad jag ska hitta på då..

Nu kommer något väldigt äckligt, var beredd! 
Jag åt kanin till middag ikväll. Det smakade faktiskt okej, som kyckling? Men jag kunde inte låta bli att tänka på små vita kaniner som skuttar runt, bilden förstörde ganska mycket. Tror inte att jag kommer äta kaniner fler gånger..
Men kaninen var inte det värsta, nu kommer det..
Fromage de tête.
Ni kanske vet vad det är? De sa inget förrän jag hade ätit det, de sa inte ens namnet. Jag smakade och jag tyckte inte om det. Det är geleaktig sak, och det smakade ... skumt. 
Fromage = ost
Tête = huvud. 
Fromage de tête, är alltså gjord av grishuvud. Grishuvud. Gris + huvud. 
Nej, jag tänker inte äta det igen. 
Magnus, våga inte säga att jag aldrig smaka konstiga saker!!! Det där var väl tillräckligt konstigt och ÄCKLIGT?!??!
Jag älskar Frankrike fortfarande :)

vad gjorde ni idag då? Åt ni också grishuvud? 


36

Antibes♥

Vi var på marknad i Antibes idag, ganska kul faktiskt. Det är marknad varje söndag, påminner lite om Thailand. Det var för mycket människor så det blev lite kaos men det är också kul. Vi gick på marknaden och fick smaka på massa saker. Allting var så franskt också. Människor med dialekter från där vi bor (min värdfamilj är inte härifrån så de pratar annorlunda), såg en man som såg ut som en viking. Han såg ganska kul ut när han stod där och sålde ost.
Jag fick smaka på massa saker, vissa var mindre god än andra. Sen fick jag smaka på korv(tror jag)som var jätte stark(!!), ost som jag faktiskt tyckte om. Inte ofta jag tycker om ost.. 
Vi köpte också
Socca,
det påminner lite om pannkaka men man har salt och ganska mycket peppar i så det smakade ju helt annorlunda. Det var i alla fall jätte god :) Det finns bara i Côte d'Azur, där vi bor.
Tro det eller ej, men jag har faktiskt lärt mig att smaka saker som kanske ser/luktar konstig :D Man vill ju inte missa något här.
Efter marknaden promenerade vi på Antibes gamla mur, lika häftigt varje gång!
Jag älskar stället.
Och vet ni vad jag såg?? SNÖ!!! Bergtopparna var vita!!! :O Det är verkligen wow-vackert. Hav med båtar och snötäckta bergtoppar samtidigt. PARADIS!!!!! Det är sååå orättvist att vissa bor där! Tänk att se det varje dag. Jag ser ju bergtoppar varje dag men inte havet. Så orättvist!!! En kompis bor där men hon tycker inte om stället, hon vill inte bo där. Ja, man undrar vad som är fel med henne..
Jag skulle nog kunna döda för att bo där.. ♥

På eftermiddagen åkte vi till Villeneuve-Loubet, strand. Det var faktiskt lite kallt eftersom det blåste rätt mycket. Vi åkte dit och målade stenar, det är en stenstrand (heter det så?). 
Jag är ju inte så kreativ av mig så jag trodde inte att jag skulle tycka om det. Men det var faktiskt kul :) Jag var helt inne i min värld. 
Det var bra dag helt enkelt :)

Imorgon är det skolan som gäller igen, sen är det looov!!!! Höstlov två veckor, det gillar vi. 
Men först, skolan! Imorgon måste jag till expeditionen och förklara varför jag inte var där och gjorde provet. Rolig början på veckan.. 


Marknad


OOOST!!!


Socca :)





Flygplan, hav, båtar, vita bergtoppar. Antibes.


det kom ett gäng turister med guide och jag kunde inte låta bli att smälta in..


Villeneuve-Loubet, målade stenar


resultat. mycket vackra!

35

Det blev inte minigolf idag :)
Vi ändrade oss när vi satt på bussen och bestämde oss för att shoppa istället!!! :D
Jag som inte har köpt kläder på nästan 2 månader(!!) blev ju överlycklig när jag såg kläder. Jag köpte faktiskt bara kläder som jag behöver, så det blev ju ingen stor shopping. Hoodie, mössa och strumbyor! (och armband som kanske inte är så nödvändigt...)
Och jag var lite rädd att spendera pengar också, jaa jag är faktiskt rädd att spendera pengar här. Euro är ju så konstigt?? Det känns som allting kostar så lite men egentligen är det hur dyrt som helst så jag vågar inte riktigt använda pengar. Inte lätt att vara jag ibland..
Vi gick runt i massa affärer och provade allt som såg konstig ut, tog massa bilder, åt godis(!!). Det var en toppen dag!:)
Efter shopping köpte vi fika och drog till stranden som ligger ganska precis utanför köpcentrumet. Jag köpte en Panini Nutella som var JÄTTE GOD!!! Nu kommer jag äta det hela tiden :)
Fika och godis på stranden med roliga människor är faktiskt toppen. Livet är ganska härligt ibland ;)
Toppen dag, jag är jätte nöjd och glad.
Imorgon blir det marknad på Antibes♥ med värdfamiljen. 

Ikväll har jag och värdfamiljen faktiskt pratat lite om "oss". Vad de tycker om mig, varför dom valde just mig och vad jag tycker om de och Frankrike. Jag brukar ju inte tycka om att prata känslor med folk som inte känt mig så länge men med dom känns det bara naturligt. Nu är dom ju faktiskt en del av "min familj" :) 
Vi kom i alla fall fram till att allt är bra :) Vi förstår varandra, dom vill fortfarande ha mig här och jag stannar jätte gärna kvar ett tag till :) 
Att ha en värdsyster som också varit utbytesstudent är toppen. Hon vet precis vad som händer i mina tankar, vilket är jätte härligt för vissa känslor och tankar går inte att beskriva.


Camille, jag och Julia.


Panini Nutella!♥


jag♥hav&flygplan


dom tyckte att det var kallt :D

34

Jag börjar faktiskt misstänka att jag är bäst i hela världen =)
Jag menar, jag pratar franska. Jag måste ju erkänna att jag är jätte dåligt på det men ändå! Jag pratar faktiskt lite mer franska nu. Och jag förstår vad folk säger.
Jag är utbytesstudent i Frankrike. Det är inte så långt från Sverige egentligen men när man åker från allt och alla så det känns faktiskt otroligt långt hemifrån. Det är liksom inte Skiftesvägen 6, Härnösand längre, inte ens Sverige. Det är ju faktiskt Frankrike. 1 descente des orangers, Garbejaïre, Sophia Antipolis, Valbonne, Antibes, Côte d’Azur, Alpes Martimes, Frankrike. Där hittar ni mig.
Jag vet att jag är seg som inser det nu, men det är lika coolt varje gång.
Jag börjar misstänka att min high school vill mig något illa.
Alla ska ju göra Bac Blanc idag men jag, Chonladda behöver inte göra det. För att inte ens franska elever fattar vad dom håller med på franska lektioner, det värsta är att jag överdriver inte nu! Så det vore ju liiite omöjligt för Chonladda att göra provet?? Precis! så läraren har sagt att “Chonladda, du kan stanna hemma imorgon medan andra ska göra provet”. Och här är jag, hemma!
Och ni tror inte att skolan ringde alldeles nyss och frågade efter mig?
Ungefär såhär led samtalet tidigt imorse;

Skolan: varför är Chonladda inte på skolan?
Marie Claude: Lärarna sa att hon behöver inte gå dit idag.
Skolan: Men hon måste göra Bac Blanc
Marie Claude: nej men hon är utbytesstudent och hon ska inte göra provet.
Skolan: Vem har sagt det?
Marie Claude: Lärarna?
Skolan: Vilka?
Marie Claude: Alla?
Skolan: varför vet inte rektorn om det? 
.....
Och det fortsatte sådär ett bra tag.
Ja, jag undrar också varför rektorn inte vet om det. Mina lärare kan ju franska, och rektorn är fransk så varför kan de inte bara PRATA med varandra??
Nu har jag i alla fall fått 4 timmars frånvaro, kul eller hur?
Och på måndag måste jag upp till expedition och förklara varför jag inte kom.
Hmm..känns som att det kommer bli en bra vecka..

33

Ännu en vecka har gått. Jag vet inte hur det är för er men tiden går otroligt fort nu tycker jag. 
Här börjar det faktiskt bli lite kallt nu också, kanske inte Sverige-kallt men det är liiite kallare än förra veckan i alla fall. Alla klagar över hur kallt det är medan jag går runt i t-shirt. Nej, den här gången är det faktiskt inte jag som är konstig. Har man bott i Härnösand så är det lite svårt att säga att det är kallt när det är nästan 20 grader fortfarande.

Denna veckan har jag haft massa läxor som vanligt, gjort några prov men det börjar nästan kännas lite "normalt" nu.
Förut: "VAA?? Har vi prov IGEN??"
Nu: "Hur många prov har vi idag då?.."
Lite sorgligt men jag börjar bli van.  Sedan har jag fått tillbaka mitt essay som jag skrev på engelska, fick 19 av 20 på den. Man skulle skriva om man skulle vilja åka och plugga utomlands någon gång, för mig var det bara att jag skriver om min resa. Så det var ganska lätt men lite jobbigt att andra fick läsa den. Jag tycker inte om när andra läser mina texter, det känns så personligt.  
Under veckan har jag också varit i Grasse och besökt parfym fabrik. Första staden i hela världen som började med parfym fabrik, ganska häftigt. Vi fick testa massa parfymer, och en kvinna som guidade oss runt på fabriken och berättade om hur man gör parfym. Men det kändes lite obehagligt ibland för att jag hade ju sett filmen, Parfymen, som utspelade sig i Grasse. Om en man som dödade unga tjejer och gjorde parfym av dom..? Kommer inte riktigt ihåg hur filmen var men jag blev ju lite orolig att mannen ska hoppa fram och döda mig. 

Imorgon är det Bac Blanc för andra på skolan, man ska dit och göra prov från kl. 8-12. På en lördag. Nej, de är inte så snälla här. 
Men som tur slipper jag det :)
Men jag ska till skolan i alla fall, ska dit och möta några kompisar efter de är klara med provet. Sen ska vi åka till Marineland, Far West!:D Man brukar ju inte träffa kompisar på helger här, men det ska
jag ändra på! Oroa er inte, jag tvingar faktiskt ingen att vara med mig. Jag bara kommer med förslag och andra får gärna hänga med om de vill :)
Jag ska inte se shower och djuren den här gången, utan vi ska till Far West och spela minigolf. Haha låter inte så jag eller hur?  
Har faktiskt aldrig tyckt om minigolf men med roliga människor blir det säkert bra ändå :)
Jag tror faktiskt att det kommer bli väldigt mycket godis och fika, och lite minigolf. Vi har redan planerat att köpa massa godis med oss :D


Parfym fabriken :)
har inga bilder på hur det såg ut därinne, men (stank!) luktade väääldigt mycket parfym.

32

Ännu en helg har gått. 
I lördags var vi på bio och såg på District 9, dålig film. Det var aliens och andra konstiga saker. 
Idag åkte var jag och Nancy på Marineland tillsammans med hennes pappa. Senare kom också hennes låtsasmamma och låtsas-systern dit. Jag orkar inte förklara själv vad det är så ni får läsa det står i Barnsemester istället. 
Marineland
Antibes, Södra Frankrike
På Marinelands stora
marina djurpark kan man se shower med delfiner och sjölejon, se tropiska fiskar i akvarium, klappa plattfiskar m m. Det finns även en 30 meter lång hajtunnel som barn brukar bli väldigt fascinerade av, roliga pelikaner och flamingos m m.

Och precis så var det! Det var verkligen jätte häftigt.



































såg också jätte COOLA och enorma sköldpaddor men fick inga bilder på dom -.-

Mamma..? Kan jag få en sköldpadda sen, snäääälla?!??!?!??!?!

det tar jätte lång tid att ladda upp bilder så ni får nöja er med dom här bilderna :)
ja, det var jätte häftigt men jag ska ju alltid vara en sån glädjedödare och tänkte;
"men gud vad synd om djuren..."

Skolan imorgon!:)
måste lägga mig snart, så hej på er!
Kram


31

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara för fransmännen varför jag inte äter dessert och godis på vardagar. Här äter man dessert VARJE dag. Även på skolan får man dessert. 
Jag äter det ibland men jag lessnar ju. Haha, jag vet att det är lite omöjligt att tro men det händer på riktigt. Jag är också förvånad själv.
I alla fall, det är ingen som förstår varför jag tackar nej till dessert. Ibland tror de att jag är deprimerad eller något. Marie Claude brukar säga att det var så för henne när var liten, men då var det straff när hon hade gjort något dåligt.
Jag har liksom inget vettigt svar. Det är helt enkelt så att mina föräldrar lyckades hjärntvätta mig trots allt.
Vad har ni gjort med mig?


men nu är det heeelg!!! gissa vem som ska belöna sig själv med kakor :D


30

Jag kom hem från skolan och sov!
Brukar inte sova efter skolan men idag var jag jätte jätte jätte trött så jag sov och vaknade inte förrän efter 3 timmar. Min värdfamilj trodde att jag hade dött :) haha
De såg bara när jag kom hem och sa hej, sen försvann jag.
Det var inte riktigt meningen att jag skulle sova heller men jag bara somnade när jag la mig i sängen. Snart ska jag sova igen. Jag är fortfarande jätte trött, skönt att det är fredag imorgon. Idrotten kommer vara en plåga som vanligt men det är värt det. Sen är det helg!!!!
Nu ska jag fortsätta med min sista läxa, sen är det säng!

Kram


29

Jätte lång skoldag idag. Från 8 till 6, de sista 3 timmarna var verkligen inte kul. Jag var trött. Var lite svårt att koncentrera mig men vi hade ganska slapp lektion så jag överlevde faktistkt.
Imorgon, onsdag. Vilket betyder att jag slutar vid 12, jätte härligt! Men jag kommer såklart få massa läxor, kulkul.
De kan ju inte ge mig en ledig eftermiddag?
Imorgon ska vi också ta klassfoto, lite nervöst sådär. Alltid tyckt att klassfoto är lite jobbigt. Man blir ju aldrig bra på bild? Men den här gången är det ännu mer nervöst eftersom jag är med en ny klass. Fast lite kul att jag kommer finnas på bild även när jag har lämnat skolan. En del av mig kommer liksom finnas kvar här ändå, lite coolt tycker jag :)

Och NU, helt plötsligt blev jag på dåligt humör eller typ "mindre" glad, typiskt mig.
Jag är nog bara trött tror jag, med sömn ikväll kommer jag nog vakna jätteglad imorgon.
Har inget att skriva, orkar inte skriva mer.
Godnatt.

28

Visste ni att man kan laga mat med Coca Cola?:)
Cola är ju verkligen en av tidernas smartaste uppfinning♥

Idag blev det middag som var lagad med cola, och gud, det var ju verkligen underbart!!!!
Fransmännen kan verkligen laga mat och jag som älskar mat kommer ju få rulla hem :D
Underbart!:D



27

Fullmåne!!!!!


Jättestor och vacker!:)
Men jag verkar vara den enda i Frankrike som tycker det.. :/
Jag vet inte hur många "nooon!!!" jag har hört ikväll när folk såg månen. För vet ni vad det konstiga är?
De kan inte sova när det är fullmåne! Inte för att det är ljusare då, utan för att det är fullmåne. De säger att det är bara helt omöjligt att somna när det är fullmåne. Jag förstår inte.

Innan jag lägger mig kan ni få några höstbilder från parken ikväll också. Det känns faktiskt lite som vår :)










Nu ska jag lägga mig, för JAG kan ju sova!;) mohahahaha *elakt skratt*

Bonne Nuit!:)


26

Min kladdkaka såg ut som en kladdkaka.
Den smakade som en kladdkaka.
Ingen har dött än.
Succé!

Kladdakaka à la cho!;)

 

25

bonjoooour!!!!:D

Jag är lite läskigt glad just nu, typ går runt och flinar helt utan anledning. Men det är nog inte så konstig efter en ganska jobbig vecka. Varit sjuk, haft prov och läxor..
Och det är FREDAG idag!!!!:D♥
Började 10 och slutade 12 idag, inte så konstigt att jag är glad kanske? Hade bara idrott och vi sprang som vanligt, det gick sådär. Det var inte jättevarmt idag så jag överlevde faktiskt idrotten :)
Och om 3 veckor (tror jag) så är det höstlov här och vi har redan planerat massor :D Jätteglad cho!
Sen har jag planerat med kompisar också :D Jätte spännande, eftersom man hinner aldrig hitta på något annars.

ajaa men det är om 3 veckor, nu i helgen vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Jag och Nancy är fortfarande lite sjuka och Marie Claude har också börjat bli sjuk så vi får se om vi orkar göra något :)
ikväll ska jag i alla fall BAKA! Jag, baka.
Ouiii ni läste rätt. Jag ska baka ;) önska mig lycka till!
Jag tror det får bli kladdkaka... OM jag lyckas alltså.

Kram


RSS 2.0